Jag har spenderat ca 2,5 veckor hos min syster nu. Och det som slagit mig är hur otroligt lite vi faktiskt känner varandra. Men det är inte så konstigt då vi bara sett varandra under korta weekends dom sista 10 åren. Detta gör mig bara mer inställd på att jag faktiskt vill flytta upp hit. Jag saknar min syster... När jag kramar henne så känner jag mig hemma!

Och sen är hon precis lika enakrängd som jag själv är. Hon är inte bara en fantastisk konstnär utan en pool av omtänksamhet och positivitet. Det är svårt att att känna sig deppig eller förkovra sig i mörka tankar runt denna hopptossa!

AJ LÖV JO